En ETF, eller Exchange-Traded Fund, är ett investeringsinstrument som erbjuder investerare exponering mot en pool av värdepapper som aktier och obligationer. Investerare använder ETF:er för att ha en diversifierad portfölj utan att behöva äga varje aktie, obligation eller annat tillgångsslag på marknaden. I den här korta artikeln tar vi upp det viktigaste du behöver veta innan du investerar i ETF:er: deras egenskaper, typer, fördelar och nackdelar.
En börshandlad fond (ETF) är en blandning av värdepapper som paketerats i ett investeringsinstrument som ger exponering mot den bredare marknaden och handlas på en börs. Det gör att du kan diversifiera din portfölj, samtidigt som du får mindre volatilitet än om du investerar i ett enda företag. När du till exempel köper en andel i en ETF sprids det investerade beloppet över olika tillgångar inom själva ETF:en. ETF:er följer vanligtvis ett specifikt index, till exempel Dow Jones eller S&P500, eller en viss tillgångsklass (aktier, räntebärande värdepapper), storlek (large-cap, mid-cap, small-cap), stil (värde eller tillväxt), sektor (energi, teknik), land, eller region. Detta index kallas "benchmark" och ETF:ernas mål är att replikera utvecklingen av sina respektive benchmark så nära som möjligt: en investeringsstrategi som kallas "passiv investering" (motsatsen till aktiv investering).
En ETF:s NAV representerar värdet av dess innehav (inklusive kontanter, aktier, obligationer och andra värdepapper) minus eventuella skulder (avgifter), allt dividerat med antalet utestående aktier. Det representerar det verkliga värdet av en enda andel av ETF:en.
Precis som aktier eller valutor kan ETF:er köpas och säljas när som helst under dagen ("intraday" betyder "under dagen"). Denna funktion skiljer ETF:er från indexfonder (och värdepappersfonder) eftersom de senare endast tillåter en teckning eller inlösen per dag. Att investera i S&P 500 genom en ETF eller indexfond kommer att ge ungefär samma resultat (skillnaden beror främst på avgifter). Genom att tillåta intradagshandel har du ändå mer flexibilitet med ETF: er.
De flesta ETF:er har relativt låga kostnader som debiteras i procent av förvaltat kapital (AUM), även kallat total kostnadsprocent (TER). TER täcker kostnader relaterade till förvaltningen av ETF:en, såsom administrativa, juridiska, operativa och marknadsföringskostnader som ETF:ens ledning ådrar sig för att tillhandahålla detta investeringsinstrument.
Om du till exempel investerar 10 000 USD med en årlig TER på 0,10 %, betalar du i slutändan 10 USD per år till fondförvaltaren för att täcka driftskostnaderna. Så om denna ETF levererade en bruttoavkastning på 5,00% per år, skulle din effektiva avkastning vara 4,90% efter redovisning av TER.
Därför är det ett kostnadseffektivt alternativ till att diversifiera din portfölj. Avgifterna dras dagligen från fondens tillgångar, är tydligt angivna och kan jämföras mellan olika ETF:er.
Till exempel, om en TER är 0,2% per år, kommer ETF:en att ta ut 0,0006% per dag (0,20%/365) och dra av beloppet från NAV.
Eftersom de handlas på börser som liknar aktier, gäller mäklarprovisioner vid köp och försäljning och kan variera beroende på mäklare och det konto där värdepapperen innehas.
ETF:er ger investerare en hög grad av transparens för både de värdepapper de innehar och den investeringsstrategi de följer. Detta hjälper icke-sofistikerade investerare att veta vad som finns i deras portföljer och enkelt utvärdera ETF:ernas potentiella avkastning och risker innan de köper dem.
Ett faktablad är ett litet marknadsföringsdokument som lyfter fram viktig information om en ETF och som presenteras på ett enkelt och jämförbart sätt. Det innehåller information som ETF:ens innehav, avgifter, riskmått, tidigare resultat och detaljer om fondförvaltarna.
KIID är ett dokument som krävs enligt lag och innehåller viktig investerarinformation som hjälper dig att förstå ETF:ens natur och de risker som är förknippade med att investera i den. Det inkluderar:
Prospektetär ett mer detaljerat dokument än faktabladet och faktabladet. Det beskriver handels- och avvecklingsprocessen, ger ytterligare information om urvalet av innehav och jämförelseindex samt förklarar investeringsriskerna och annan information om ETF:en.
Du hittar dessa dokument på fondförvaltarens webbplats, och du bör titta på dem innan du fattar några investeringsbeslut. Här kan du hitta exempel på: Faktablad, faktablad och prospekt.
Som beskrivits tidigare har investerare tillgång till olika tillgångsslag genom att investera i ETF:er, vilket gör det möjligt för dem att äga tillgångar som annars kan vara svåra att äga.
ETF:en anger i sitt prospekt det benchmark som den försöker replikera, och beror på vad ETF:en är tänkt att följa och dess investeringsstil. ETF:ens effektivitet mäts med ett relativt prestationsmått som kallas tracking error. Det utvärderar skillnaden mellan ETF:ens faktiska avkastning och dess referensavkastning.
För att göra det enklare kan du titta på tabellen nedan som visar utvecklingen för iShares Core S&P 500 ETF. Som du kan se är resultatet något annorlunda, men det ligger mycket nära riktmärket.
ETF:er är flexibla instrument när det gäller att återföra värde till investerarna. De kan antingen ackumulera eller distribuera avkastningen:
Valet mellan ackumulering och utdelning beror på dina mål (regelbundet eller inget behov av kontanter) och dina skatteöverväganden (skattesats på kapitalvinster kontra skattesats på utdelningar).
ETF:er arbetar med att replikera utvecklingen av ett index antingen genom fysisk eller syntetisk replikering. Fysiska ETF:er är okomplicerade eftersom de helt enkelt köper indexets beståndsdelar. Under vissa omständigheter replikerar fondförvaltare indexet syntetiskt, så istället för att äga de underliggande värdepapperen fysiskt kommer indexets resultat att levereras genom att ingå ett derivatavtal (kallat "swap").
De flesta robotrådgivare använder fysiska ETF:er snarare än syntetiska när de skapar sina portföljer.
Det är värt att känna till det registrerade landet för den ETF du vill inneha för att undvika skattekomplikationer i ett senare skede. De flesta ETF:er har sitt säte i Irland och Luxemburg på grund av deras goda rykte och expertis inom fondförvaltning och är under det europeiska UCITS-ramverket (som följer mycket reglerade standarder). Dessutom erbjuder dessa jurisdiktioner många fördelar när det gäller beskattning och regleringar.
En auktoriserad deltagare är ett finansinstitut som hanterar skapande och inlösen av ETF-andelar på primärmarknaden. De hjälper till att hålla ETF:ens pris i linje med värdet på dess underliggande värdepapper.
En marknadsgarant är en enhet (broker-dealer) som kan göra affärer med kunder och förse dem med köp- och säljkurser.
Två faktorer gör ETF:er till ett av de mest skatteeffektiva investeringsinstrumenten:
ETF:er kan följa två typer av index: marknaden som helhet, såsom Dow Jones Industrial Average och S&P 500, eller en mer riktad delmängd av marknaden. Nedan listar vi några av de vanligaste ETF:erna som används av investerare:
ETF:er som följer aktieindex täcker företag inom olika sektorer. Du kan också investera i riktade aktie-ETF:er som ger dig exponering mot specifika branscher, till exempel teknik eller hälsovård. Dessutom kan de klassificeras baserat på:
Du kan hitta ETF:er som använder en kombination av ovanstående klassificeringar för att konstruera ETF:en, som "Schwab U.S. Large Cap Value ETF".
Obligations-ETF:er investerar uteslutande i räntebärande värdepapper. De ger investerare tillgång till obligationsmarknaden samtidigt som de säkerställer att de får regelbundna betalningar. Några exempel på undertyper av obligations-ETF:er är:
ETF:er ger exponering mot olika råvaror med hjälp av terminskontrakt eller den underliggande råvaran själv. Råvaror inkluderar ädelmetaller som guld och silver, energiresurser som olja eller naturgas och jordbruksvaror som vete, socker eller spannmål.
Hållbara ETF:er fokuserar på att investera i företag som granskas utifrån faktorer som är relaterade till principerna för socialt ansvarsfulla investeringar (SRI). Således har företagen höga standarder för miljö, sociala frågor och styrning (ESG). Till exempel strävar iShares MSCI KLD 400 Social ETF (DSI) efter att följa investeringsresultaten för ett index som består av amerikanska företag med positiva ESG-egenskaper.
ETF:er är ett bra sätt att börja sin investeringsresa, men valet av en lämplig ETF beror på din profil och investeringsstil. Det är viktigt att utvärdera dina investeringsmål och att definiera vilka tillgångsklasser du vill fokusera på. Till exempel om du vill följa aktier, obligationer eller råvaror, och vilka sektorer och regioner du vill få exponering mot.
Sedan måste du bestämma egenskaperna hos den ETF som bäst passar ditt investeringsmål och jämföra egenskaperna hos de olika tillgängliga ETF: erna.
Efter att ha beskrivit grunderna i börshandlade fonder (ETF:er) kommer här en snabb sammanfattning av vad du bör tänka på. ETF:er är en pool av värdepapper som ger dig exponering mot specifika tillgångsklasser, sektorer och regioner. De följer specifika index och försöker replikera deras resultat kontinuerligt, och är ett billigt alternativ för att bygga en diversifierad portfölj och få exponering mot alla tillgångsslag. Även om de har en låg avgiftsstruktur kan du drabbas av ytterligare handelskostnader eftersom de handlas på börser som aktier. De är idealiska fonder för nya investerare och lämpliga för dem som inte är villiga att följa marknaden dagligen.
Om du är osäker på hur du ska investera i ETF:er eller inte vill välja en specifik ETF själv kan du öppna ett konto hos Robo-advisor som automatiskt fördelar dina medel till en lista över ETF:er baserat på din profil. På så sätt kan du dra nytta av fördelarna med detta investeringsmedel utan att behöva göra efterforskningar och bedöma de tillgängliga alternativen.
Du kan lära dig mer om robotrådgivare, hur de fungerar och vilka tjänster de erbjuder genom att läsa vår inledande artikel "Vad är en Robo-advisor?", Eller så kan du kolla vår recensionssida för en opartisk åsikt om flera robo-rådgivare.
.png)